DE VINSTDRIVANDE FRISKOLORNA
(Utdrag från Lars Johanssons bok "Bli
lärare?", Amazon.com, E-bok. Referenserna till informationskällorna är
borttagna i detta blogginlägg, men finns i boken)
Jag är INTE emot friskolor i allmänhet. Friskolor kan vara
ett alldeles utmärkt alternativ till kommunala skolor, dels genom en pedagogik
som bättre passar vissa elever som därmed söker sig dit, dels utgöra en
konkurrens mot kommunala skolor som gör att dessa förbättrar sin verksamhet.
Däremot är jag emot vinstdrivande friskolor, då de tenderar att försämra
verksamheten utifrån vinstkrav.
De vinstdrivande friskolorna är, enligt min mening, ett av
stora problem inom svenskt skolväsende De drar ned på kvaliten i skolornas
undervisningsuppdrag. Det är dessutom risker att börja där. De kan gå i konkurs
och då är risken stor, speciellt för gymnasieelever, att de poäng som eleven
tagit på de olika kurserna under studietiden spolieras. Det är nämligen så att
det visat sig att fyra gymnasiefriskolor av tio inte lämnar in elevernas
slutbetyg för arkivering hos kommunen. Skolorna har en skyldighet att lämna in
slutbetygen till kommunen och det är en garanti för att om en elev tappar bort
sitt eget exemplar och den skola som ej skickat in slutbetyget till eleven
läggs ned kan det bli svårt för eleven att styrka sin gymnasiekompetens vid
ansökningar till högre studier eller till jobbsök .
Iden att i över huvud
taget tillåta privata fristående vinstdrivande friskolor kommer från
skolreformen 1994 då man införde skolpeng och fri konkurrens om eleverna mellan
kommunala skolor och olika typer av friskolor såväl icke vinstdrivande som
vinstdrivande. Detta leddes av en politisk doktrin om valfrihet, som innebar en
syn på brukarna som ”kunder” som skulle välja skola efter det som passar dem
bäst.
Fast det förutsätter en bra information. Facit år 2013 är att denna information varit både bristfällig och direkt lögnaktig där just de vinstdrivande friskoleföretagen stått för de värsta exemplen på bristfällig och lögnaktig information utifrån deras överlägsna marknadsföringsförmåga. Till skillnad från att marknadsföra en dålig pryl, där det är lätt att få orsakssammanhang mellan lögnaktig marknadsföring och den dåliga prylen och därmed lätt kunna undvika den, är det mycket svårare att kontrollera hur dåliga och bristfälliga olika vinstdrivande friskoleföretags skolor är eftersom de egentliga ”kunderna” är elevernas föräldrar medan eleverna själva tror att det är så här skolvärlden ser ut och inte ifrågasätter det. Den som sedan väljer att påbörja sin utbildning i ett vinstdrivande friskoleföretag kan sedan få uppleva att företaget begär sig i konkurs och eleven i fråga blir utbildningsmässigt strandsatt med stor risk att behöva starta om utbildningen på annat håll väsentligt försenat. Detta hände bland annat med John Bauer gymnasierna i maj 2013. Cirka 10 000 elever berördes...
Fast det förutsätter en bra information. Facit år 2013 är att denna information varit både bristfällig och direkt lögnaktig där just de vinstdrivande friskoleföretagen stått för de värsta exemplen på bristfällig och lögnaktig information utifrån deras överlägsna marknadsföringsförmåga. Till skillnad från att marknadsföra en dålig pryl, där det är lätt att få orsakssammanhang mellan lögnaktig marknadsföring och den dåliga prylen och därmed lätt kunna undvika den, är det mycket svårare att kontrollera hur dåliga och bristfälliga olika vinstdrivande friskoleföretags skolor är eftersom de egentliga ”kunderna” är elevernas föräldrar medan eleverna själva tror att det är så här skolvärlden ser ut och inte ifrågasätter det. Den som sedan väljer att påbörja sin utbildning i ett vinstdrivande friskoleföretag kan sedan få uppleva att företaget begär sig i konkurs och eleven i fråga blir utbildningsmässigt strandsatt med stor risk att behöva starta om utbildningen på annat håll väsentligt försenat. Detta hände bland annat med John Bauer gymnasierna i maj 2013. Cirka 10 000 elever berördes...
Den år 1994 införda friskolereformen motiverades utifrån att
öppna för nya tänkesätt och pedagogiska
alternativ till den kommunala skolan. Valfriheten för elever och föräldrar
skulle öka och konkurrensen skulle höja kvaliteten i hela skolväsendet. År 2011
går 11 % av grundskoleeleverna och 22 % av gymnasieeleverna i friskola. Andelen
elever som går i friskola tenderade dessutom att öka. År 2011 är just de vinstdrivande friskolorna
en mångmiljardindustri där det förekommer brottslingar och skattefifflare som
huvudmän och där en stor andel av elevernas skolpeng hamnar i skoldirektörernas
bankkonton gömda i skatteparadis. Kontrollen på vilka man ger tillstånd att
driva en friskola har varit dålig. Man har inte granskat de aktörer som startat
friskolan. Regelverket har inte krävt denna kontroll utan man har istället
fokuserat på den pedagogiska iden. Alltså har det hittills blivit så att vem
som helst kunnat starta och driva en skola. Skolföretagen har kunnat anställa
vem som helst som lärare (obehöriga eller behöriga lärare). Av de eventuellt
behöriga lärarna har de inte nödvändigtvis behövt vara behöriga att undervisa i
de ämnen de undervisar i. Att det inte funnits några krav på vare sig
skolbibliotek, kurator, skolsköterska, studievägledare eller ens skolmatsal.
Att man litat till föräldrarnas ”idealism” för att bedriva undervisning i vissa
skolämnen såsom att åka bort långa sträckor, med föräldrarnas bilar och
marktjänst, för att bedriva hemkunskapsundervisning eller slöjd intensivt under
en eller två veckor Att det är fritt att fuska med betygssättningen för att det
inte finns någon central kontroll av kunskaperna, utom i svenska, matematik och
engelska som dessutom inte är centralt kontrollerade på något seriöst sätt. Att
skolinspektörer annonserar sina besök i skolan flera veckor i förväg så att det
kan städas upp inför deras besök. Bottenläget är att en dömd pedofil och dennes
kriminelle medhjälpare har drivit tre fristående gymnasieskolor (Edicons skolor
i Danderyd, Liljeholmen och Farsta .
Nära två tredjedelar av friskolorna drivs som aktiebolag och fem av sex går med vinst. Skolkoncernerna Academedia, John Bauer Organization (i konkurs maj 2013) , Pysslingen, Kunskapsskolan och Praktiska Sverige AB (tidigare Baggium) dominerade marknaden år 2012. Alla dessa, ägs av riskkapitalbolag.
Vad gäller de ideella friskolorna och de icke vinstdrivande friskolorna är dock läget annorlunda. Jag har jobbat i en ideell friskola ,Freinetskolan ”Kastanjen” i norra Botkyrka, och i en icke vinstdrivande friskola i Djursholm i norra Stockholmsområdet, Viktor Rydbergs samskola. Freinetskolan visade en sund ideell inställning till att låta eleverna ta ansvar. Viktor Rydbergskolan var den mest välskötta skolan av de nio skolor jag arbetat i vad beträffar skolservice, elevansvar, organisation och respekt för lärarna. Något som egentligen borde vara standard i varje svensk skola, men som tyvärr hör till ovanligheterna. Men så har jag även jobbat i en vinstdrivande friskola ägd av ett riskkapitalbolag, Vittraskolan i Östertälje. En skola som saknade nästan all skolservice, utom matsal. En skola med dåliga undervisningsmöjligheter, dålig respekt för lärarna, hög andel obehöriga lärare, rekordmånga elever per lärare, skolledarskap som präglades av "management by fear", 60 timmars arbetsvecka, stressymptom hos lärarna med tryck över bröstet och synrubbningar, inga fackombud eller kollektivavtal, påtryckningar att ge glädjebetyg….
Nära två tredjedelar av friskolorna drivs som aktiebolag och fem av sex går med vinst. Skolkoncernerna Academedia, John Bauer Organization (i konkurs maj 2013) , Pysslingen, Kunskapsskolan och Praktiska Sverige AB (tidigare Baggium) dominerade marknaden år 2012. Alla dessa, ägs av riskkapitalbolag.
Vad gäller de ideella friskolorna och de icke vinstdrivande friskolorna är dock läget annorlunda. Jag har jobbat i en ideell friskola ,Freinetskolan ”Kastanjen” i norra Botkyrka, och i en icke vinstdrivande friskola i Djursholm i norra Stockholmsområdet, Viktor Rydbergs samskola. Freinetskolan visade en sund ideell inställning till att låta eleverna ta ansvar. Viktor Rydbergskolan var den mest välskötta skolan av de nio skolor jag arbetat i vad beträffar skolservice, elevansvar, organisation och respekt för lärarna. Något som egentligen borde vara standard i varje svensk skola, men som tyvärr hör till ovanligheterna. Men så har jag även jobbat i en vinstdrivande friskola ägd av ett riskkapitalbolag, Vittraskolan i Östertälje. En skola som saknade nästan all skolservice, utom matsal. En skola med dåliga undervisningsmöjligheter, dålig respekt för lärarna, hög andel obehöriga lärare, rekordmånga elever per lärare, skolledarskap som präglades av "management by fear", 60 timmars arbetsvecka, stressymptom hos lärarna med tryck över bröstet och synrubbningar, inga fackombud eller kollektivavtal, påtryckningar att ge glädjebetyg….
Utanför Sverige är principen i många länder att när skolor
drivs i vinstsyfte får detta ske om deras finansiering inte är via skattsedeln.
Skulle de finansieras av offentliga medel får de inte ta ut vinst. Sådan är
principen i Nederländerna, Finland, Danmark och England. England är ju välkänt
för sina privatskolor, men de är åtskilda från det offentliga systemet och
finansieras med terminsavgifter, privata fonder och donationer. De väljer vilka
elever de vill ta in och de kan köpas och säljas på en marknad. De länder som
ger bäst utbildningsresultat enligt PISA studierna är de länder som saknar
friskolor (men alltså kan ha privatskolor). Exempelvis Sydkorea, Finland,
Kanada och Singapore. Dessa länder har aldrig reformerat sina skolor. Norge
genomförde dock en reform år 2006 som gett mycket positiva effekter på
skolväsendet och sade då även nej till att införa marknadsmässig konkurrens i
skolväsendet. Norge lade i stället i sin skolreform hela sin kraft på att höja
kunskapsresultaten i skolan. Finland sade nej till förslag om marknadsmässig
konkurrens i skolväsendet redan år 2000. Sverige trodde på att
marknadskrafterna även skulle bidra till effektivisering, höjd kvalite och
lägre kostnader som de ju brukar göra inom prylmarknaden, men där det nu visat
sig övertydligt att detta endast gäller om kunder och brukare har god
information om produkten eller verksamheten ifråga vilket inte gäller i skola,
vård och omsorg.
Då jag har jobbat i en vinstdrivande friskola har jag fått en bra inblick i hur det kan gå till för att maximera vinstuttaget genom uppbyggnad och struktur av den vinstdrivande friskolan. Det jag fått se och vägt tillsammans med annan information har för mig visat att drivande av företag tenderar att ske med oärlighet om samhället stiftar lagar och regler som ger möjlighet till detta. Dålig insyn i verksamheten leder till fusk, bedrägligt beteende, oärlighet och dubbelmoral. I kombination med lögnaktig marknadsföring leder detta till skolor med mycket dålig kvalite i undervisningen. Men jag är inte ensam om att vara kritisk till de vinstdrivande friskolorna. Professor emeritus Per Olov Hulth, ledamot i vetenskapsakademin, som representant för KTH:s professorer i kemi och fysik som efter ett forskarseminarium beslöt att gå ut offentligt och kritisera det svenska skolsystemet med vinstdrivande friskolor. Han säger att det svenska skolsystemet är extremt, internationellt sett, för att man i över huvud taget tillåter vinstdrivande verksamhet inom skolan. Orsaken är bland annat att skolresultaten sjunker jämfört internationellt och en stark anledning till detta är just de vinstdrivande skolföretagen. Idag är det fler mycket dåliga skolor än före skolreformen 1994, med tanke på det sjunkande kunskapsresultatet, trots att det ju var tanken att dåliga skolor skulle slås ut genom det fria skolvalet. Per Olov Hult nämner att det inte handlar om att ta bort alla friskolor, utan det handlar om att ta bort just de vinstdrivande friskolorna. De korrumperar nämligen hela systemet .
Vad har riskkapitalbolag i skolverksamheten att göra?
Innan frågan besvaras måste vi först
veta vad som menas med ett riskkapitalbolag. Entreprenören Arne Weinz,
styrelseordförande och en av grundarna till callcenterföretaget "GoExcellent
Group” har varit i närkontakt med riskkapitalbolag som ödelade hans bolag.
I Dagens Nyheters debattsida, 2013-06-07 skriver han om hur ett riskkapitalbolag verkar och agerar. Ett riskkapitalbolag är ett företag som köper upp andra företag. Riskkapitalbolaget agerar kortsiktigt för att maximera vinsten. Ett företag som blir uppköpt av ett riskkapitalbolag får sina likvida tillgångar dränerade och görs beroende av lånade pengar. Dessa pengar lånar riskkapitalbolaget ut till det uppköpta företaget till en ränta som är upp till tre gånger högre än vad riskkapitalbolaget själv betalar. Räntebetalningarna går till skatteparadis. Resten plockas ut via ”rådgivningsbolag” som ger dyra påtvingade råd till det uppköpta företaget. På så sätt går vinsterna från verksamhet ut ur landet utan beskattning. Långsiktigheten hos ett typiskt riskkapitalbolag är cirka 5-6 år, vilket motsvarar livslängden för deras ägarfonder.
I Dagens Nyheters debattsida, 2013-06-07 skriver han om hur ett riskkapitalbolag verkar och agerar. Ett riskkapitalbolag är ett företag som köper upp andra företag. Riskkapitalbolaget agerar kortsiktigt för att maximera vinsten. Ett företag som blir uppköpt av ett riskkapitalbolag får sina likvida tillgångar dränerade och görs beroende av lånade pengar. Dessa pengar lånar riskkapitalbolaget ut till det uppköpta företaget till en ränta som är upp till tre gånger högre än vad riskkapitalbolaget själv betalar. Räntebetalningarna går till skatteparadis. Resten plockas ut via ”rådgivningsbolag” som ger dyra påtvingade råd till det uppköpta företaget. På så sätt går vinsterna från verksamhet ut ur landet utan beskattning. Långsiktigheten hos ett typiskt riskkapitalbolag är cirka 5-6 år, vilket motsvarar livslängden för deras ägarfonder.
Just skolverksamhet är väldigt lönsam för riskkapitalbolagen. Riskkapitalbolagen ser skolan som en säker placering okänslig för konjunktursvängningar. En efterfrågan som visserligen kan svänga med elevkullarna men som inte försvinner och pengar som flyter in från kommunerna som alltid betalar i tid. Man ser till att pressa kostnader med gemensam administration, stora upphandlingar, personalbesparande utbildningskoncept (färdigplanerad undervisning som i Kunskapsskolan) samt etablissemang i områden där eleverna är studiemotiverade och mer självgående vilket kräver lägre lärartäthet. Samtidigt går vinsten från denna skattefinansierade verksamhet genom den ovannämnda konstruktionen obeskattad till olika skatteparadis runt om i världen.
Inte konstigt då att rikskapitalbolaget EQT i september 2015 annonserade att skolkoncernen "Academedia" skulle säljas efter 5 års innehav efter att Academedia köpts ut från börsen av EQT 2010. Academedia har 12 000 anställda och 90 000 elever i sina skolbolag där de största är skolbolagen "Kunskapsskolan" och "Vittra".
Vinstdrivande friskolor är ofta väldigt lönsamma
Göteborgsposten redovisade onsdagen 30 juni 2010 om
lönsamheten hos friskolor i Västsverige. Det gick mycket bra för dessa
friskolor. I genomsnitt 12 % (vinsten är 12 kr för varje intjänad hundralapp).
Det är bättre än hos de flesta börsbolag under juni 2010. Några friskolor hade
ännu högre vinst, till exempel Kitas utbildning med 28,2 % och Baggium
Utbildning (numera Praktiska Sverige AB)
med 15 %. Intressant att nämna är även framtidsgymnasiet i Göteborg som
ägs av det börsnoterade Academedia och hade 19 % vinst samt Fenestra Centrum
med 13,4 % i vinst, också det ägt av Academedia. Göteborgsposten intervjuade
vidare Patrik Nystedt, vice koncernchef i Baggium, som främst har praktiska
gymnasier. Trots den i Göteborg låga skolpengen, år 2010 med 85000 – 90000
kr/år, gick Baggium bra med vinst och tog under år 2008 ut 13000 kronor i vinst
per elev och år av de 5000 elever Baggium hade i sina skolor då. Det mesta av
de pengarna fördes bort från skolverksamheten via aktieutdelning och
koncernbidrag till ägarbolaget Nordstenen AB som till största delen ägdes av
det norska riskkapitalbolaget FSN Capital. Detta förklarade Patrik Nystedt med
att de hade en effektiv organisation, låga administrationskostnader och
kringkostnader. Han såg ingen skillnad med att vara vinstdrivande som
skolföretag jämfört med om det vore renhållningsföretag eller transportföretag
med upphandling av offentliga tjänster från kommunerna.
Ett annat exempel är IT-media och Turismgymnasiet i Lund, som tog ut mer än en fjärdedel av sin omsättning i vinst. Ägarna kunde inkassera omkring 30 000 kronor i vinst per elev (av 300 elever) per år. Bolaget ägdes i sin tur av det danska riskkapitalbolaget Axcels.
Bankdirektörer brukar annars vara de som kritiseras för höga, dåligt motiverade, bonusar för att spä på deras redan höga löner, men betydligt mer lönsamt är att vara direktör för ett vinstdrivande friskoleföretag. SVT Rapport kunde den tjugonde december 2013 rapportera om VD för riskkapitalbolaget "EQT", Conny Johnsson. EQT ägde bland annat skolkoncernen Academedia vars bolag, "Vittra" beskrivs närmare nedan. Conny Johnsson kunde år 2012 kamma in 67 miljoner i lön och andra ersättningar vilket är mer än motsvarande löner och ersättningar för de fyra bankdirektörerna för de största svenska bankerna tillsammans. .
Ett annat exempel är IT-media och Turismgymnasiet i Lund, som tog ut mer än en fjärdedel av sin omsättning i vinst. Ägarna kunde inkassera omkring 30 000 kronor i vinst per elev (av 300 elever) per år. Bolaget ägdes i sin tur av det danska riskkapitalbolaget Axcels.
Bankdirektörer brukar annars vara de som kritiseras för höga, dåligt motiverade, bonusar för att spä på deras redan höga löner, men betydligt mer lönsamt är att vara direktör för ett vinstdrivande friskoleföretag. SVT Rapport kunde den tjugonde december 2013 rapportera om VD för riskkapitalbolaget "EQT", Conny Johnsson. EQT ägde bland annat skolkoncernen Academedia vars bolag, "Vittra" beskrivs närmare nedan. Conny Johnsson kunde år 2012 kamma in 67 miljoner i lön och andra ersättningar vilket är mer än motsvarande löner och ersättningar för de fyra bankdirektörerna för de största svenska bankerna tillsammans. .
Vinstdrivande friskolor är lönsamma av skumma skäl
Till skillnad från Patrik Nystedt, vd för Baggium 2010,
anser jag att vinstdrivande friskolor tenderar att vara vinstdrivande av skumma
skäl. Jag har dessutom en praktisk erfarenhet efter att ha jobbat som lärare i
ett vinstdrivande skolföretag, en Vittraskola som ägs av Academedia. Förvisso
endast en termin, men det var tillräckligt för att se en hel del av vad det är
som gör att en vinstdrivande friskola just blir så pass vinstdrivande. Efter en
termin slutade jag då jag inte stod ut med fusket, oärligheten, resursbristen
och kravlösheten på eleverna.
Ett tydligt signum för den vinstdrivande friskolan är den
låga lärartätheten och de stora elevgrupperna. I lärarnas tidning nr 16, 2010
sidan 6 visas statistik kring lärartätheten i olika skolformer:
Lärartäthet, antal
lärare per 100 elever
|
Skoltyp
|
7,9
|
Kommunala skolor
|
14,7
|
Vissa ideellt drivna friskolor som exempel Freinetskolan
Kastanjen i Norsborg
|
8,6
|
Ideellt drivna friskolor utan vinstkrav (medeltal)
|
6,8
|
Vinstdrivande friskolor
|
5,6
|
Extremexemplet på vinstdrivande friskolor, Vittraskolorna
som ägs av Academedia
|
Enligt Sten Svensson, utredare på Lärarförbundet, är lärartätheten en av de viktigaste faktorerna för skolan att lyckas med sitt uppdrag och för att eleverna ska nå målen. Fast många av de vinstdrivande friskolorna visar upp mycket bra resultat, bättre än de kommunala skolorna. Det beror främst på att elevunderlaget till de vinstdrivande friskolorna är elever till välutbildade föräldrar. Enligt Skolverket så är 54 procent av eleverna i fristående grundskolor föräldrar med eftergymnasial utbildning mot 40 procent för elever i kommunala grundskolor. Att en elev har högutbildade föräldrar är en av de mest väsentliga orsakerna till bra skolresultat. Nu kan i och för sig friskolorna hävda att de utnyttjar lärarna effektivare och därför inte behöver någon större lärartäthet. Jodå, jag som jobbat 60 timmars arbetsvecka i Vittraskolan i Östertälje förstår det väl. Visserligen bara en termin, så man skulle kunna säga att jag var orutinerad, men även de som var veteraner och jobbat där i 2 år hade tydliga stressymptom, såsom tryck över bröstet och synrubbningar strax innan höstlovet efter att utvecklingssamtalen genomförts. Dessutom höll sig Vittraskolan inte med kurator utan hänvisade eleverna till den kommunalt drivna BUP (Barn och Ungdoms Psykiatrin). Läromedel lånades i hög grad till de olika projekten från det kommunala stadsbiblioteket. Skolsköterskan var tillgänglig ett par dagar i månaden. Studievägledare fanns ej. Praktisk estetiska ämnen hade väldigt lite resurser. Man hade nästan inga laborationer i naturorienterande ämnen. Något skolbibliotek fanns inte. Man lockade elever till skolan med löften om höga betyg och ägnade sig i mer eller mindre stor omfattning åt betygsfusk.
Kunskapsskolan är ett annat skolbolag inom Academediakoncernen. En flickvän till min son berättade hur det var i kunskapsskolan åren 2005-2008. Eleverna träffade en ”handledare” en gång i veckan. Hos handledaren skulle de göra upp mål för veckan i vad de skulle lära sig inom de olika skolämnena. Under veckan hölls sedan olika ”seminarier” i olika rum i skolan dit eleverna fick gå om de kände att de behövde det. Många valde att befinna sig i de gemensamma utrymmena i skolan och ”plugga” istället. Men i praktiken blev det väldigt mycket annat såsom kortspelande och fritidssnack. Flickvännen ansåg att strukturen var dålig och väldigt mycket ansvar för undervisningen hängde på eleverna själva. Den frihet detta innebar hade en starkt negativ påverkan på elevernas lärande, men de fick bra betyg (fuskbetyg)! Detta bekräftas av en genomgång som lärarnas tidning gjort och som presenterades i lärarnas tidning nr 3, 2010 av Stefan Helte. Skolverkets statistik visar att friskolor i genomsnitt har färre lärare och färre behöriga lärare (som därmed betalas en lägre lön än en behörig lärare) än kommunala skolor. Lustigt nog nämner enhetschefen vid Skolinspektionen, Bertil Karlhager, att det inte finns något i Skolinspektionens inspektioner som tyder på att detta leder till sämre kvalitet i undervisningen. Men lärarnas tidning har talat med representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv och forskare att många friskolor saknar specialpedagogisk kompetens, saknar studie och yrkesvägledare, saknar skolkuratorer och saknar bibliotek vilket jag även visat från min egen erfarenhet från den vinstdrivande Vittraskolan ovan. Dessutom har de ofta yngre och obehöriga lärare och därmed lägre lönekostnader.
Att friskolor kan göra så beror på att de inte har samma krav på insyn som de kommunala skolorna. Några kvalitetsredovisningar för att visa hur man nått upp till kvalitetskraven finns inte. Dessa kvalitetsredovisningar är dessutom otillgängliga för medborgarna då de ses som ”företagshemligheter”. I dagsläget behöver dessutom inte friskolorna redovisa hur skolpengen (som är ett skattemedel) används med hänvisning till företagshemligheter.
Socialdemokratiska talespersonen för utbildningsfrågor, Mikael Damberg (S) och miljöpartiets talesperson för utbildningspolitiska frågor, Jabar Amin, skriver i DN Debatt 2010-12-13 om att ”Skolinspektionen ska ha rätt att förbjuda vinstuttag”. Deras förslag är att ägare till friskolor som vill ta ut vinst ska anmäla detta till Skolinspektionen. Om inte skolan uppfyller kvalitetskraven ska myndigheten ha rätt att utfärda vinstutdelningsförbud. Dessutom ska inte friskolors tillstånd automatiskt följa med vid ägarbyten. Då ska skolinspektionen vid behov kunna göra en ny prövning av tillståndet. Damberg och Amin skriver vidare:
”För att få starta en skola ska skolan uppfylla tydliga och konkreta kvalitetskrav som har stöd i skollagen. Det kan också handla om att skolan inte får minska lärartätheten, lärarkompetensen eller undervisningstiden och systematiskt tvinga över ansvaret på den enskilda eleven eller dennas familj för att kunna göra större vinst.”
Uppenbart att det finns ett missnöje även bland det
Socialdemokratiska partiet med de vinstdrivande friskolorna, trots att det var
Socialdemokraterna som var de som såg till att genomföra den stora skolreformen
1994 då friskolor tilläts. Men då hade man i tanken att det var just ideella
friskolor som skulle skapas, inte oseriösa roffarföretag. Den regering som
rådde från år 2006 till 2014 var en borgerlig allians dominerad av Moderaterna.
Just Moderaterna är lite väl företagsvänliga och har en tendens att se mellan
fingrarna med de oegentligheter som förekommer inom näringslivet. Man låter
till exempel kronofogden driva in skulder baserade på 23 000 procents årlig
ränta trots en ockerlagstiftning (som man ser till att ignorera). Under den
Moderatstyrda alliansregeringen har vi sett hur en avreglerad marknad inom
olika näringsområden som apotek, vård, skola har lett till högre kostnader och
sämre kvalitet. Därför är det inte konstigt att regeringen tillåter
vinstdrivande skolföretags oegentligheter.
Låg lärartäthet
Nu har förvisso Skolverkets stora kunskapsöversikt ”vad
påverkar resultaten i svensk grundskola” visat att lärartäthet har betydelse
för elevernas resultat, främst bland elever i de första skolåren, för elever
med utländsk bakgrund och för elever med särskilda behov. Ju äldre eleverna
blir, desto mer avtar effekten av lärartätheten. Viktigaste insatsen i skolan
för att eleverna ska nå bra resultat är att ha väl utbildade, kunniga och
inspirerande lärare.
Föraktfull attityd mot lärarna
Typiskt för den vinstdrivande friskolan är att ha en syn på
elever och deras föräldrar som ”kunder”. Kunden har alltid rätt och med den
uppfattningen får man ju fler kunder. Höga betyg för dåliga insatser ger nöjda
elever och föräldrar. Därför pressas lärarna till att ge höga betyg trots att
de nationella betygskriterierna inte uppfylls. Lärarna får dessutom aldrig säga
till eleverna att åtgärder för förbättring behövs i olika ämnen. Allt prat med
eleverna måste vara positivistiskt. Några krav får ej ställas. Dessutom drivs lärarna
att undervisa stora mängder elever i mycket stora studiegrupper. Fler än 30
elever i en studiegrupp är inte ovanligt. Uppstår konflikt mellan elev,
förälder och lärare är det läraren som anklagas av skolledningen. Fusk vid
eventuella prov får aldrig påtalas, tillsägelser vid dåligt beteende används
mycket sparsamt. Denna snedvridna maktfördelning utnyttjas flitigt av vissa
elever och deras föräldrar.
Positivt urval av elever
De elever som går i friskolor är oftast mer
studiemotiverade, väluppfostrade och ansvarstagande än elever i kommunala
skolor. Det beror på positivt urval av eleverna.
Helen Avelin skrev en insändare Dagens Nyheter lördag 2 april 2011 om när hennes son skulle byta skola. Valet stod mellan en friskola nära hemmet och en kommunal skola lite längre bort. Hennes son var ett barn med speciella behov. Begåvad i matematik men dålig i sociala samspel, där han behöver de vuxnas stöd för att hänga med. Helen besökte friskolan för att höra hur de skulle kunna stötta hennes son. Rektorn förklarade för henne att skolans elever i huvudsak hade föräldrar som var sammanboende svenskfödda med hög utbildning. Rektorn ville inte ha några barn med särskilda behov. Han avrådde Helen från att söka plats på skolan och antydde att han skulle avslå hennes ansökan om hon ändå sökte. Men den kommunala skolan kan inte tacka nej till barn som hör till deras upptagningsområde. Och om det barnet har särskilda behov är den skolan skyldig att ta fram de nödvändiga resurser som krävs för barnets behov.
T'äby friskola kräver att föräldrar skriver under en överenskommelse där skolan friskriver sig från ansvar för barn med särskilda behov (år 2010). För att få börja i Täby friskola måste föräldrar och elever skriva under en överenskommelse om att de avsäger sig rätten till hjälp om barnet ifråga hade särskilda behov. I kontraktet som Täby friskola utfärdat står det:
Helen Avelin skrev en insändare Dagens Nyheter lördag 2 april 2011 om när hennes son skulle byta skola. Valet stod mellan en friskola nära hemmet och en kommunal skola lite längre bort. Hennes son var ett barn med speciella behov. Begåvad i matematik men dålig i sociala samspel, där han behöver de vuxnas stöd för att hänga med. Helen besökte friskolan för att höra hur de skulle kunna stötta hennes son. Rektorn förklarade för henne att skolans elever i huvudsak hade föräldrar som var sammanboende svenskfödda med hög utbildning. Rektorn ville inte ha några barn med särskilda behov. Han avrådde Helen från att söka plats på skolan och antydde att han skulle avslå hennes ansökan om hon ändå sökte. Men den kommunala skolan kan inte tacka nej till barn som hör till deras upptagningsområde. Och om det barnet har särskilda behov är den skolan skyldig att ta fram de nödvändiga resurser som krävs för barnets behov.
T'äby friskola kräver att föräldrar skriver under en överenskommelse där skolan friskriver sig från ansvar för barn med särskilda behov (år 2010). För att få börja i Täby friskola måste föräldrar och elever skriva under en överenskommelse om att de avsäger sig rätten till hjälp om barnet ifråga hade särskilda behov. I kontraktet som Täby friskola utfärdat står det:
"Friskolor är exempelvis enligt lagen inte skyldiga att ta emot en elev om mottagandet innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan. Därför måste föräldrar vid inskrivning ge friskolan alla upplysningar som kan vara av betydelse för att bedöma barnets särskilda stödbehov och förutsättningar att klara sina studier. Om det i efterhand visar sig att friskolan inte fått alla uppgifter för att bedöma stödbehovet och kommunen inte vill svara för eventuella extra kostnader kon det bli svårt att tillgodose stödbehoven och eleven kan tvingas lämna skolan"
Skolinspektionen nämner att alla skolor ska vara öppna för
alla och om ett barn har behov av särskilt stöd har man rätt till det och det
kan man inte avtala bort. Att skriva på ett avtal för att få komma in på skolan
strider mot skollagen.
Enstaka exempel som inte är allmängiltiga? "Uppdrag granskning" sände ett reportage om friskolors utsortering av elever i SVT 30 oktober 2013. VD för friskolornas riksförbund , Claes Nyberg, intervjuades. Han hävdade att friskolorna är öppna för alla som söker dit och att alla elever på likvärdig grund kan söka till skolan. Det finns ingen utsortering. Det är bara en myt som inte är verklig.
Uppdrag granskning lät två reportrar med varsitt barn i 13 årsåldern som skulle börja i årskurs 7 söka till olika friskolor. En av barnen, en flicka, sades ha höga betyg, var duktig, ordentlig och studiemotiverad. Det andra barnet, en pojke, hade låga betyg, var stökig och hade kommit i fel sällskap. Hans "far" ville att han skulle få en ny chans i en friskola. Dessa båda elever sökte in på samma friskolor, 27 stycken prövades. I några av skolorna gick reportrarna med dold kamera och låtsades vara föräldrar för att prata direkt med rektorerna om intagningen av "deras barn" till höstterminen 2013. I samtliga fall fick flickan gå före eventuella köer och komma in direkt till höstterminens början. Den stökige pojken blev avvisad från hälften av de 27 skolorna med hänvisning till "att det var många som stod i kö, men att möjligheter ändå fanns att komma in genom att göra en formell ansökan till skolan".
En av de med dold kamera besökta skolorna, Milstenskolan pysslingen i Täby, besöks där rektor Karin Möller David tar emot. Här finns inga problem med oordning. Skolan har en klass i varje årskurs och totalt 460 elever där de flesta kommer från Täby. För reporterns som är "förälder" till den studiemotiverade flickan fanns inga hinder och hon var välkommen att börja höstterminen 2013 hos dem. När den stökige pojkens "förälder" besöker skolan och frågade om möjligheter för pojken att börja där sade rektorn att hon först ska tala med de andra lärarna och ha ett möte med dem. Därefter kommer hon att höra av sig. Efter en vecka hade hon fortfarande inte hört av sig och "föräldern" ringer upp henne. Hon beklagade att hon inte hört av sig tidigare men sade att det inte går att ta emot fler elever i klassen just nu. När Janne Josefsson en tid senare besöker Milstenskolan och rektorn konfronterar han henne med de uppgifter han fått tidigare, nämligen att klassen hade 20 elever och kunde ta emot ytterligare 5. Rektorn hävdade då att det inte var så i just den grupp som skulle passa både de existerande eleverna och pojken. Att flickan kom in var för att beslutet tyvärr var ett enstaka felaktigt beslut som hon beklagade. Bland de andra friskolor där pojken avvisats kom den ena bortförklaringen efter den andra när de konfronterades med reportageteamet. Minervaskolan i Umeå lät flickan komma in för att hon valt spanska som moderna språk, något som pojken ej blev upplyst om. I Montessoriskolan i Göteborg kom flickan in för att man antog att hon skulle bo i skolans närhet varvid närhetsprincipen användes för att låta henne gå före i kön. Wallbergskolan i Halmstad meddelade att inga principiella fel gjorts eftersom inga ansökningshandlingar lämnats in.....
Med dold kamera skickades även en reporter till Profilskolan i Vinsta, Stockholm. Reportern utgav sig för att vara en musiklärare som sökte jobb. Rektorn, Greger von Sieverts, som grundat skolan, sade i anställningsintervjun att han var trött på att ta in stökiga elever till skolan och kom med nedlåtande uttalanden om dem. Men han nämnde också att bästa sättet att bli av med dem var att avvisa dem vid ansökan och hävda att det ej finns plats då det är kö till skolan. "Föräldrarna brukar nöja sig med det svaret".
Utsorteringen är således helt relevant och tydlig. Skolornas rektorer ljuger om att de inte utsorterar elever. Därför kan Milstenskolan i Täby skryta med ett av Sveriges bästa skolresultat. Men, Greger von Sieverts pekar även på ett problem för friskolorna. Vad gör man med elever som förstör undervisningen och skapar otrygghet i skolan. Friskolorna har ju ingen skolakut som kommunerna kan ha dit elever som är farliga för sin omgivning kan omplaceras till. En lösning är förstås tillfälliga avstängningar (skollagen enligt lgr11), upp till 14 dagar per läsår i grundskolan men längre tider i gymnasiet. Därefter faktiskt, hemundervisning. Men detta är dyrt och borde egentligen ligga under det extra stöd som friskolor som har elever med särskilda behov kan få. Fast då kan ju skolans rykte bli sämre.
Enstaka exempel som inte är allmängiltiga? "Uppdrag granskning" sände ett reportage om friskolors utsortering av elever i SVT 30 oktober 2013. VD för friskolornas riksförbund , Claes Nyberg, intervjuades. Han hävdade att friskolorna är öppna för alla som söker dit och att alla elever på likvärdig grund kan söka till skolan. Det finns ingen utsortering. Det är bara en myt som inte är verklig.
Uppdrag granskning lät två reportrar med varsitt barn i 13 årsåldern som skulle börja i årskurs 7 söka till olika friskolor. En av barnen, en flicka, sades ha höga betyg, var duktig, ordentlig och studiemotiverad. Det andra barnet, en pojke, hade låga betyg, var stökig och hade kommit i fel sällskap. Hans "far" ville att han skulle få en ny chans i en friskola. Dessa båda elever sökte in på samma friskolor, 27 stycken prövades. I några av skolorna gick reportrarna med dold kamera och låtsades vara föräldrar för att prata direkt med rektorerna om intagningen av "deras barn" till höstterminen 2013. I samtliga fall fick flickan gå före eventuella köer och komma in direkt till höstterminens början. Den stökige pojken blev avvisad från hälften av de 27 skolorna med hänvisning till "att det var många som stod i kö, men att möjligheter ändå fanns att komma in genom att göra en formell ansökan till skolan".
En av de med dold kamera besökta skolorna, Milstenskolan pysslingen i Täby, besöks där rektor Karin Möller David tar emot. Här finns inga problem med oordning. Skolan har en klass i varje årskurs och totalt 460 elever där de flesta kommer från Täby. För reporterns som är "förälder" till den studiemotiverade flickan fanns inga hinder och hon var välkommen att börja höstterminen 2013 hos dem. När den stökige pojkens "förälder" besöker skolan och frågade om möjligheter för pojken att börja där sade rektorn att hon först ska tala med de andra lärarna och ha ett möte med dem. Därefter kommer hon att höra av sig. Efter en vecka hade hon fortfarande inte hört av sig och "föräldern" ringer upp henne. Hon beklagade att hon inte hört av sig tidigare men sade att det inte går att ta emot fler elever i klassen just nu. När Janne Josefsson en tid senare besöker Milstenskolan och rektorn konfronterar han henne med de uppgifter han fått tidigare, nämligen att klassen hade 20 elever och kunde ta emot ytterligare 5. Rektorn hävdade då att det inte var så i just den grupp som skulle passa både de existerande eleverna och pojken. Att flickan kom in var för att beslutet tyvärr var ett enstaka felaktigt beslut som hon beklagade. Bland de andra friskolor där pojken avvisats kom den ena bortförklaringen efter den andra när de konfronterades med reportageteamet. Minervaskolan i Umeå lät flickan komma in för att hon valt spanska som moderna språk, något som pojken ej blev upplyst om. I Montessoriskolan i Göteborg kom flickan in för att man antog att hon skulle bo i skolans närhet varvid närhetsprincipen användes för att låta henne gå före i kön. Wallbergskolan i Halmstad meddelade att inga principiella fel gjorts eftersom inga ansökningshandlingar lämnats in.....
Med dold kamera skickades även en reporter till Profilskolan i Vinsta, Stockholm. Reportern utgav sig för att vara en musiklärare som sökte jobb. Rektorn, Greger von Sieverts, som grundat skolan, sade i anställningsintervjun att han var trött på att ta in stökiga elever till skolan och kom med nedlåtande uttalanden om dem. Men han nämnde också att bästa sättet att bli av med dem var att avvisa dem vid ansökan och hävda att det ej finns plats då det är kö till skolan. "Föräldrarna brukar nöja sig med det svaret".
Utsorteringen är således helt relevant och tydlig. Skolornas rektorer ljuger om att de inte utsorterar elever. Därför kan Milstenskolan i Täby skryta med ett av Sveriges bästa skolresultat. Men, Greger von Sieverts pekar även på ett problem för friskolorna. Vad gör man med elever som förstör undervisningen och skapar otrygghet i skolan. Friskolorna har ju ingen skolakut som kommunerna kan ha dit elever som är farliga för sin omgivning kan omplaceras till. En lösning är förstås tillfälliga avstängningar (skollagen enligt lgr11), upp till 14 dagar per läsår i grundskolan men längre tider i gymnasiet. Därefter faktiskt, hemundervisning. Men detta är dyrt och borde egentligen ligga under det extra stöd som friskolor som har elever med särskilda behov kan få. Fast då kan ju skolans rykte bli sämre.
Antifacklig inställning
I syfte att kunna anställa och avskeda lättvindigt, hålla
låga löner och pressa lärarna till åtaganden och arbetsdagar som är betydligt
längre än i skolor med kollektivavtal så är de vinstdrivande friskolorna i
allmänhet mot fackligt inflytande. Skolvärlden, oktober 2011 av Mikael Berling,
beskriver i sin artikel att det är vanligt att kollektivavtal ej tecknas och
ingen personal är med i styrelsen i friskolor. Hos mindre än en tredjedel av
friskolorna finns anställda representerade i styrelsen (för friskolor med fler
än 25 anställda). Däribland ingår den största friskolekoncernen 2011,
Academedia, men även välkända namn som Thoren Business School, John Bauer och
Jensen. Undantag finns dock. Kunskapsskolan hade både tecknat kollektivavtal
och hade personalrepresentant i styrelsen. Då jag jobbade i Vittraskolan i
Östertälje hösten 2008 fanns inget kollektivavtal eller fackliga
representanter.
Betygsfusk mer utbredd än i kommunala skolor
Björn Tyrefors Hinnerich,
nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, samt Jonas
Vlachos, nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och IFN
har skrivit en artikel i Dagens nyheters debattsida, lördag 8 september 2012
”Friskolorna sätter högre betyg på nationella proven” . Artikeln visade
dilemmat med att låta lärarna till eleverna rätta de nationella proven. Externa
provbedömare fick rätta ett antal nationella prov som lärare redan rättat.
Slutsatsen var att fristående högstadie och gymnasieskolor satte högre
provbetyg än kommunala skolor jämfört med de externa provbedömningarna. Just
för högstadiet var avvikelserna mellan lärarna i skolan och de externa
bedömarna så stor att den kunde förklara en betydande del av det
resultatförsprång som fristående skolor i andra undersökningar uppvisat
gentemot kommunala skolor. Eftersom eleverna som går i friskolor gör det just
för att föräldrarna är högutbildade och aktiva, inte minst när det gäller att
pressa lärare att sätta högre betyg på sina barn, får de högre provbetyg på de
nationella proven än elever som går i kommunala skolor trots att de externa
bedömarna anser att proven är likvärdiga. Därför gynnas elever i friskolorna
vid betygssättning och antagning till vidare studier och därför förstärks existerande
sociala skillnader i utbildningssystemet på ett bedrägligt och orättvist sätt.
Dålig undervisning
Som nämns nedan i exemplen från hur det är att vara lärare i
en Vittraskola och i en Kunskapsskola så är undervisningen dålig. Mycket stora
elevgrupper (30 stycken elever vid de rudimentära laborationer som kan göras),
inga bibliotek för egna undersökningar, stor andel obehöriga lärare, i
Vittraskolan, utbredda ”handledningspass” där lärare ska ”handleda” elever i
ämnen de ej har behörighet i, rudimentära praktisk-estetiska ämnen såsom slöjd,
hemkunskap (2 intensivveckor i årskurs 8 är allt för hela högstadiet i
Vittraskolan).
De praktiska experimenten som väcker elevernas nyfikenhet är kraftigt reducerade i de naturorienterande ämnena. Ebba Blume skriver i Dagens Nyheter torsdag 12 september 2013 under rubriken ”Brist på utrustning sänker kemiämnet” om att ungefär 20 procent av eleverna som deltar i de nationella proven inte klarar målen i kemi. Kemiläraren Ingegerd Rosborg på YBC i Nacka säger att ett skäl är just att många skolor saknar möjlighet att låta eleverna utföra praktiska experiment. Ingegerd har erfarenhet från flera friskolor där man som kemilärare inte kan ge fullgoda lektioner. Som exempel att det saknas kemikalier, ett fåtal finns av de som man köper i en livsmedelsbutik och inga fungerande dragskåp. Följden, inga experiment under lektionerna utan endast teori. Friskolorna behöver inte ha eget laboratorium utan endast en redogörelse för hur eleverna på något sätt har tillgång till ett labb, exempelvis genom inhyrning i en annan skola. För att utföra kemiska experiment måste således eleverna ta sig till denna andra skola och det innebär i praktiken att kemiska experiment utförs väldigt sällan
De praktiska experimenten som väcker elevernas nyfikenhet är kraftigt reducerade i de naturorienterande ämnena. Ebba Blume skriver i Dagens Nyheter torsdag 12 september 2013 under rubriken ”Brist på utrustning sänker kemiämnet” om att ungefär 20 procent av eleverna som deltar i de nationella proven inte klarar målen i kemi. Kemiläraren Ingegerd Rosborg på YBC i Nacka säger att ett skäl är just att många skolor saknar möjlighet att låta eleverna utföra praktiska experiment. Ingegerd har erfarenhet från flera friskolor där man som kemilärare inte kan ge fullgoda lektioner. Som exempel att det saknas kemikalier, ett fåtal finns av de som man köper i en livsmedelsbutik och inga fungerande dragskåp. Följden, inga experiment under lektionerna utan endast teori. Friskolorna behöver inte ha eget laboratorium utan endast en redogörelse för hur eleverna på något sätt har tillgång till ett labb, exempelvis genom inhyrning i en annan skola. För att utföra kemiska experiment måste således eleverna ta sig till denna andra skola och det innebär i praktiken att kemiska experiment utförs väldigt sällan
Oegentligheter
"Friskolekoncernen "Praktiska Sverige AB" (tidigare Baggium) höll inne med miljontals kronor som skulle gå till elevernas lärlingsplatser. Det har pågått i flera år, säger forskaren Ingrid Berglund som utrett statsbidraget för Skolverkets räkning".
Denna rubrik presenterades i Dagens Nyheter tisdag 15 april
2014 (av Mikael Delin). Den ger en viss indikation om hur de vinstdrivande
skolföretagen på olika sätt skapar sina vinster och höga löner till ledningen.
DN artikeln ovan visar också att Praktiska Sverige fick 25 000 kronor per
lärlingselev och läsår i statligt bidrag. Men nästan inget av detta bidrag gick
till att ersätta arbetsgivarna som tog emot lärlingarna. På så sätt kunde
Praktiska Sverige erhålla 200 miljoner kronor från staten i lärlingsbidrag
under åren 2008 - 2010 och där skolkoncernen behöll alla pengarna själva. Inte
konstigt att "Praktiska Sverige AB" hade en vinst på cirka 15 % av
omsättningen under denna period. Men de arbetsgivare som tagit emot lärlingar
från Praktiska Sverige fick ett lågt förtroende för Praktiska Sverige som ju
faktiskt baserade en hel del av sin verksamhet på praktik och lärlingsplatser.
Ett typexempel på företagsplundring där skolföretagets framtid är mindre
intressant än kortsiktiga vinster. År 2012 vändes vinsterna till förluster på
cirka 34 miljoner kronor och blev av kreditupplysningsföretaget UC klassat som
ett företag med mycket hög risk (riskklass 1) år 2013. Och i vanlig ordning låter det så här från
skolföretagets talesman, Patrik Wigelius, myndighets och kvalitetsansvarig, när
han bemöter kritiken:
-" Alla företag som vi beviljas bidrag för , får bidraget utbetalt. Om företag inte fått pengarna beror det oftast på fel i administrationen, till exempel att företaget angett fel kontonummer eller liknande"-"Vi betalar ut hela bidraget som vi får beviljat! Om vi utmärker oss är det inte så konstigt eftersom vi står för en tredjedel av alla lärlingar. Men vi har utbetalningslistor som vi redovisar för Skolverket och den revisionsfirma som granskat hur lärlingsbidraget hanteras hittade inga konstigheter"
DN kommenterar detta påstående med att revisionsfirman skrev
att flera huvudmän har betalat ut ersättning först efter att deras granskning
påbörjats. Elever har själva fått söka
praktik eller lärlingsplatser. Lärare var obehöriga i de ämnen de undervisade
i. Eleverna kunde ha två lektioner på måndagen och sedan ingenting förrän på
torsdagen. Något särskilt stöd fanns inte. Fyra av Praktiska Sverige AB:s
skolor hotas idag (våren 2014) av vite från Skolinspektionen på sammanlagt 2,2
miljoner kronor för sina brister.
2013 stängde Skolinspektionen en av praktiska Sveriges cirka 35 gymnasieskolor som följd av brister inom särskilt stöd och arbetsplatsförlagt lärande.
2013 stängde Skolinspektionen en av praktiska Sveriges cirka 35 gymnasieskolor som följd av brister inom särskilt stöd och arbetsplatsförlagt lärande.
Hur kan då föräldrar och elever välja dessa skolor?
Det finns flera skäl. Ett är att de kan vara en flyktväg
från vanskötta kommunala skolor som präglas av mobbning, förstörd studiero och
otrygghet. En annan är att de vinstdrivande friskolorna ofta är bra på att
marknadsföra sig. Marknadsföringen är ofta oärlig. Man lovar höga betyg, men
inte genom god undervisning och effektivt lärande, utan genom betygsfusk.
Skolvalet är ofta gjort av föräldrarna och inte av eleverna som finner sig i
att gå i dessa skolor och tror att det är så en skola ska fungera. Svaga
brukare med andra ord, precis som inom äldrevården. En oberoende information om
skolorna finns ej. Föräldrarna har inte mycket att gå på än reklam och rykten.
De förväntas dessutom att självständigt kunna granska skolans finanser vilket
ju är viktigt för att undvika strandsättning av sina barns studier om skolan
går i konkurs, men detta är svårt då årsredovisningen kommer långt efter
bokslutstidpunkten och för att det behövs en stark ekonomisk kompetens för att
kunna utföra granskningen. I praktiken måste föräldrarna vara utbildade
revisorer.
Hur det kan vara att jobba i en vinstdrivande friskola
Här hänvisar jag till Lars Johanssons E-bok "Bli
lärare?", Amazon.com, 2015 för detaljer kring detta samt olika exempel på
vinstdrivande friskolors oegentligheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar